Älgar,

Tänkte berätta om mina "rädslor" eller vad man ska kalla det.
Ni som känner mig vet att jag är livrädd för älgar. Alla tycker det låter knäppt, men det är sant. När jag var liten bodde vi på landet där det fanns många älgar. Arga älgar. Hade nära till skolan så gick varje dag, och ibland fick man syn på älgar. Inte bara en utan oftast en ko med två kalvar eller hela familjen med pappan oxå. Då la jag benen på ryggen och sprang, jag visste inte att jag kunde springa så snabbt!
Sen har min pappa blivit jagad runt bilen och jag och min syster blev injagade. Syrran retade upp älgen som tillslut sprang efter oss, in fort som tusan i huset, och låsa! Haha. Sjukt. De är sjukt stora djur.
Och för 2 år sedan häll jag på o krocka med en stor älg. Det var sjukt nära. Kom i 80 och fick syn på älgen som klev ut i vägen. Den bara gick. Och jag fick hjärtat i halsgropen och bromsade hårt! Var så chockad! Körde hem, och väl hemma sa jag till pappa vad som hade hänt och började gråta.
Töntigt. Men fan va läskigt, men som tur var hände det inget.

Där vi bor nu finns oxå massa älgar. En hel familj, så igår när jag var ute o sprang höll jag koll. Tänkte hela tiden "om det kommer en älg nu, var springer jag då?" eller "vad gör jag om en älg kommer, springer, stannar eller skriker?" haha. Blir rädd bara jag tänker på dem.

Det är min historia om min största rädsla.

ryser,